Var o grattade min granne.
Hon fyller 82 år idag :)
Kom hem,....
....o har fortfarande inte eftertänkt
så jag måste förbättra mig.....
Ingenting har ploppat upp.
Ingenting. !
Bara kul.
B a r a kul.
Så himla stressfritt.
Så himla skönt.
Så himla riktigt liv.
tisdag 30 januari 2018
lördag 27 januari 2018
Gamla dagböcker
Igår är idag är imorgon.
Blir Någonsin nu ?
Blir igår historia ?
Kan imorgon få vara en Ny dag......
Kan jag skaka av mig
overksamma insikter,
den oföränderliga förändringen.....
Kan ett uns hittas som blir nästa steg.
Alla steg jag tror jag går, har gått.....
när jag tittar ner är marken densamma....
Vad ska jag förlika mig med??
Vad kan jag med rätta förvänta mig??
Skammen tär.
Vilsenheten äter mig.
Blir Någonsin nu ?
Blir igår historia ?
Kan imorgon få vara en Ny dag......
Kan jag skaka av mig
overksamma insikter,
den oföränderliga förändringen.....
Kan ett uns hittas som blir nästa steg.
Alla steg jag tror jag går, har gått.....
när jag tittar ner är marken densamma....
Vad ska jag förlika mig med??
Vad kan jag med rätta förvänta mig??
Skammen tär.
Vilsenheten äter mig.
fredag 26 januari 2018
Dokumentär
"Hem till varje pris"
Det heter en dokumentär jag såg på svt.
Helt fruktansvärt.
Ständigt denna kamp för en människa
att få leva värdigt.
Jag tänkte att när en ambulansförare kör hem
denna äldre människa som inte kan ens trycka på
larmknappen själv,.....varför gör han det.....?
Hur tänker han....?
Varför vägrar inte de människor som är i den
omedelbara närheten, som sjuksköterskor,
ambulansförare, läkare, att skicka hem??
Sköterskan gråter i intervjun när hon säger hur
hemskt det är att detta beslut har gjorts.
MEN de är ju dem som utför ordern!!!!
Det är inte beslutsfattarna som gör den där skjutsningen,
det är inte beslutsfattarna som tar hem specialsängen
till lägenheten.
Det är inte beslutsfattarna som stänger dörren
till daglig verksamhetscentret.
Om vi inte gör det som beordras oss,...när det är så
käpprätt åt skogen,....då händer det ju ingenting.
Vi är ju deras händer o fötter.
Om många slutar göra blir det också en omöjlighet
att ge repressalier,....för det är en så stor
protest som alla ser o alla tycker är på tiden.....
Hur tänker den människa som skjutsar hem
gamlingen som inte fattar, inte kan gå, inte kan larma.....
Hur kan de göra det.
Lämna henne på sängen, säga "Nu är du hemma" o så
lämna henne till sitt öde........
??
Jag fattar inte.
"Jag gör bara mitt jobb"
Gu´ vad avskyr den meningen.
O samtidigt,....
samtidigt,.....
vet jag att det inte är så enkelt.....
eftersom det även där handlar om individen....
Det finns så mycket bakom varje människas handlingar
o ickahandlingar....jag vet.
Det finns så mycket bakom varje människas handlingar
o ickahandlingar....jag vet.
Många kämpar den här kampen, men oftast är det
enskilda personer som står ganska ensamma
Man orkar inte hur länge som helst.
O så försöker man leva sitt liv. Bli egoistisk
för det är det enda man orkar,...se om sitt eget hus.
Tänk om det var många som stod bakom
protesterna.....
Ett vrål hörs mycket mer än ett skrik.
Men den handlingen att lämna en så utsatt människa
ensam hemma,....det fattar jag inte.....
onsdag 24 januari 2018
Gränser
Jag
Andra
Oro
Lugn
Stanna
Gå
Prata
Tiga
Göra
Vila
Vilja
Kunna
Öppna
Stänga
Fort
Sakta
Engagerad
Ointresserad
måndag 22 januari 2018
Den här gången
Den normala känslan som infinner sig
när man får mer energi,.....
....den är ljuvlig.
O så försåtlig.
Det är lätt jag förivrar mig,......
men jag inser alltid att den är tidsbestämd,
platsbestämd, o aktivitetsbestämd.....
....när energin är förbrukad...
uppäten av glädje o planerarlusta.
O känslan av förlust, o hopplöshet
kommer vällande i upptäckten
av det begränsande uttaget jag kan göra.
Så jag försöker etsa in i min kropp
o hjärna att ta det sakta.
Jag vill inte lura mig själv med
"Nu har jag verktyg"
"Nu fattar jag"
Kan jag göra det....?
Ur min trötthet
kom depression.
Den lurade ett tag, för att så vräka sig fram.
Jag ser den marinering jag fick som något
som faktiskt är jag.
O när den nu ibland släpper sin tunghet
hör jag den viktiga viskningen.
Jag vill inte tappa bort den kärnan,
i för snabba o klampande steg.
Så,....när jag kan göra uttag hoppas jag på
att få glädje o viljan att verka i sakta
o försiktig, så förvissning o trygghet
kan bli i avslappnat jag.
när man får mer energi,.....
....den är ljuvlig.
O så försåtlig.
Det är lätt jag förivrar mig,......
men jag inser alltid att den är tidsbestämd,
platsbestämd, o aktivitetsbestämd.....
....när energin är förbrukad...
uppäten av glädje o planerarlusta.
O känslan av förlust, o hopplöshet
kommer vällande i upptäckten
av det begränsande uttaget jag kan göra.
Så jag försöker etsa in i min kropp
o hjärna att ta det sakta.
Jag vill inte lura mig själv med
"Nu har jag verktyg"
"Nu fattar jag"
Kan jag göra det....?
Ur min trötthet
kom depression.
Den lurade ett tag, för att så vräka sig fram.
Jag ser den marinering jag fick som något
som faktiskt är jag.
O när den nu ibland släpper sin tunghet
hör jag den viktiga viskningen.
Jag vill inte tappa bort den kärnan,
i för snabba o klampande steg.
Så,....när jag kan göra uttag hoppas jag på
att få glädje o viljan att verka i sakta
o försiktig, så förvissning o trygghet
kan bli i avslappnat jag.
Människoöden
Gång på gång får individen stå ensam.
Gång på gång får individen ta konsekvenserna.
Gång på gång skakas individen bort som mjäll
på axlarna.
Gång på gång i många olika sammanhang har den enstaka
individen ingen relevans i skeendet.
Ändå är det runt individen, i individen, med individen som
Allt Levande Sker.
Utan individen finns ingenting.
Det är ju som individ du finns i ett sammanhang.
på axlarna.
Gång på gång i många olika sammanhang har den enstaka
individen ingen relevans i skeendet.
Ändå är det runt individen, i individen, med individen som
Allt Levande Sker.
Utan individen finns ingenting.
Det är ju som individ du finns i ett sammanhang.
lördag 20 januari 2018
"hen"
Jag gillar inte det ordet.
Jag blir irriterad när jag läser en text med ordet hen som i
betydelse Någon, Alla, en Person.,...o inte som det är
menat, en könstillhörighet för de människor som inte
identifierar sig med de traditionella könen Han o Hon.
Hen blev det tredje könet.
Läser jag en text där det står "Hen gjorde det o det..."
borde jag då rimligtvis förstå det som att en person som
identifierar sig som det tredje könet, alltså hen, har gjort det
o det....I nyhetsflöden dyker Hen upp i allt oftare.
Eller en text som ska vara informativ där man kanske ger
instruktioner o då använder "Hen ska då fylla i....."
Då vänder man sig ju bara till en del av befolkningen,....om
man ska läsa hen utifrån att det står för det tredje könet.
Men det är ju inte så det menas,....
Hen används som en synonym till en Människa, Person osv,
ett ord vi alla samlas under.
Vi behöver inte ett nytt ord för Man, i den allmänna betydelsen....
då blir Hen alldeles onödigt.
Används det så blir det urvattnat, missförstått, o kidnappat
från de människor som Hen gav en könstillhörighet.
Det blir helt poänglöst om det inte helt o fullt får som Hen
representera det tredje könet, o inget annat.
Vill man vara korrekt i sin text, inte diskriminerande eller
uteslutande......eller vad,.....skriv person, någon, individ,
människa, åskådaren, författaren, bilisten, tjuven,......o
använd inte Hen i den betydelsen.....
Jag hade en tid tanken att Hen var helt o hållet onödigt
på så vis att vi alla är antingen man eller kvinna. Det är
dock inte alltid att kropp o själ går hand i hand där....eller
att man känner sig tillhöra enbart det ena eller andra könet....
men likväl kan vi identifiera oss som man eller/och kvinna,....
Men det verkar finnas människor som inte känner sig hemma
i något av detta. Vare sig kropp eller själ ger klara besked
Han eller Hon. Hen är det tredje könet.
Så låt det då få vara det.
Jag blir irriterad när jag läser en text med ordet hen som i
betydelse Någon, Alla, en Person.,...o inte som det är
menat, en könstillhörighet för de människor som inte
identifierar sig med de traditionella könen Han o Hon.
Hen blev det tredje könet.
Läser jag en text där det står "Hen gjorde det o det..."
borde jag då rimligtvis förstå det som att en person som
identifierar sig som det tredje könet, alltså hen, har gjort det
o det....I nyhetsflöden dyker Hen upp i allt oftare.
Eller en text som ska vara informativ där man kanske ger
instruktioner o då använder "Hen ska då fylla i....."
Då vänder man sig ju bara till en del av befolkningen,....om
man ska läsa hen utifrån att det står för det tredje könet.
Men det är ju inte så det menas,....
Hen används som en synonym till en Människa, Person osv,
ett ord vi alla samlas under.
Vi behöver inte ett nytt ord för Man, i den allmänna betydelsen....
då blir Hen alldeles onödigt.
Används det så blir det urvattnat, missförstått, o kidnappat
från de människor som Hen gav en könstillhörighet.
Det blir helt poänglöst om det inte helt o fullt får som Hen
representera det tredje könet, o inget annat.
Vill man vara korrekt i sin text, inte diskriminerande eller
uteslutande......eller vad,.....skriv person, någon, individ,
människa, åskådaren, författaren, bilisten, tjuven,......o
använd inte Hen i den betydelsen.....
Jag hade en tid tanken att Hen var helt o hållet onödigt
på så vis att vi alla är antingen man eller kvinna. Det är
dock inte alltid att kropp o själ går hand i hand där....eller
att man känner sig tillhöra enbart det ena eller andra könet....
men likväl kan vi identifiera oss som man eller/och kvinna,....
Men det verkar finnas människor som inte känner sig hemma
i något av detta. Vare sig kropp eller själ ger klara besked
Han eller Hon. Hen är det tredje könet.
Så låt det då få vara det.
tisdag 16 januari 2018
Skriva av mig
Måste få ur mig dessa FK:tankar!
När jag ska sluta arbeta ska jag inte bara beskriva vad det är som gör att jag
inte kan göra mina arbetsuppgifter, utan också blir min fritid skärskådad in i atomer.
När jag ska börja arbeta, har min fritid ingen relevans alls.
När det ändå är den som då bäst kan beskriva, det enda som kan beskriva
hur jag fungerar!
O frågan kommer att jag ska förklara varför min arbetsförmåga
varierar,....när jag säger att jag kan bara (som inte är bara för mig) arbeta
ett viss antal timmar ett begränsat antal dagar.
Det handlar inte om variation!
Jag har utmattning o depression,....ska inte diagnosen i sig förklara
situationen !!
Det är inte en bruten arm jag har,.....det handlar om psyke o ork!
Så det är INTE variation i min förmåga,...det är förbättring när jag kan
börja arbeta. Alls!
De säger de har sina regler de ska följa.
Jag är så less på den meningen.
Den är feg, o bortförklarande, ett försök att blanda om korten,
o helt missvisande!!
Deras regler sägs vara för att de finns människor som ljuger o lurar
till sig sjukpenning.
Ok,....det kan jag köpa.
MEN jag köper inte när de använder sina regler som ett självändamål!
JAG är inte den som ljuger o lurar!
Lite borde de kunna se o höra av omdömen från läkare, chefer o anhöriga.
LITE människokännedom borde de väl själva också ändå ha dessa
människor som sitter med sina regler.
O se vilka som behövs tryckas på lite mera för att se vad som
döljer sig bakom orden.
Men jag är inte en av dem som behövs tryckas på.
Följ era regler men trampa inte in dem i mitt ansikte!
Ni kommer med era regler, jag kommer med mig själv.
Era regler ska vara till för att hjälpa, inte stjälpa. VÄL??!!
De kan säga att det behövs ord från läkaren som beskriver varför
min arbetsförmåga varierar (om jag ska använda mig av deras ord) o
varför det behövs särskilda sätt för mig att återgå till arbete, o så höra på
vad läkaren säger/skriver,...o lyssna till vad jag säger o så skriva ner
det i sina papper,...göra det enkelt. Det är att följa regler, det är ok.
Men det är ju inte så,.....det blir ju inte så,.....
De misstänkliggör läkarens motiv o förmåga, o gör hans
arbete svårare, de litar inte på den profession som ska kunna göra dessa
bedömningar eftersom de har gått skola i herrans många år o
utbildat sig för att kunna göra just det !!
De gör mitt liv till ett elände med att ställa frågor som
är helt irrelevant ! för om de hade lite människokännedom o
ögon o öron,....o i samband med det vågar gå efter vad de faktiskt
ser, hör o får veta,....dra lite egna slutsatser i hur långt de behöver
gå med sin utfrågning,.....då skulle inte försämring ske, eller jag
se dem som en fiende.
JAG har sanningen om mitt mående.
O en annan sak,....MIN sanning blir ifrågasatt in i den minsta detalj,....
men JAG ska acceptera DERAS sanning utan ifrågasättande,...eller vänta,...
neeeej, mitt misstag,...jag kan ifrågasätta med en omprövning (sarkastisk)
Deras sanning är för det mesta en sanning de gjort sig från att lyssna till
sina regler (o åter, för att förtydliga: jag menar inte att de inte ska följa
reglerna,...utan det är hur de använder sig av dem) o lyssna på deras egen
läkare som inte ens har träffat mig ! ,....o som gör en bedömning av min
läkares diagnos o slutsats,....
...blir inte det en andrahandsuppgift,....är det riktigt rätt egentligen, att de
ska få göra sina beslut efter sånt.....
...det litar de mer på....
Så,...deras sanning ska jag köpa, när den för det mesta helt strider mot
vad som faktiskt är sanning.
Alltså,......*skakar på huvudet*
O så det ekonomiska!
Om vi enbart ska prata om hur de ska spara pengar,....o inte på det lidande
som de utsätter redan sjuka människor för,.....så är de helt ute o cyklar.
Med sina regler som de titt som tätt trycker upp som en försvarsmur
framför sig, som ett rättfärdiggörande av deras handlande förlänger
de återfrisknandet,o i sämsta fall hindrar det helt!
Jag har fått börja om två gånger pga FK!
Jag skulle ha varit i arbete nu.
Hur mycket extra kostar jag inte dem nu.
Om jag tillåtits att få följa min egen takt,....o om inte deras sanning fått
stå över min,......hade jag inte varit heltidssjukskriven igen.
Det finns fler faktorer att jag mår som jag mår,......men det är chansen att
få bli bättre de berövar mig på med deras sätt att behandla sina "ärenden".
OCH jag blir också alltid orolig över om jag sagt något på fel sätt, med
fel ord, vid fel tillfälle, som gör att deras bedömning om mig blir vinklad
o tolkad till att jag är mycket friskare än jag är......
...som sagt,...det är ju deras sanning som råder.
När jag ska sluta arbeta ska jag inte bara beskriva vad det är som gör att jag
inte kan göra mina arbetsuppgifter, utan också blir min fritid skärskådad in i atomer.
När jag ska börja arbeta, har min fritid ingen relevans alls.
När det ändå är den som då bäst kan beskriva, det enda som kan beskriva
hur jag fungerar!
O frågan kommer att jag ska förklara varför min arbetsförmåga
varierar,....när jag säger att jag kan bara (som inte är bara för mig) arbeta
ett viss antal timmar ett begränsat antal dagar.
Det handlar inte om variation!
Jag har utmattning o depression,....ska inte diagnosen i sig förklara
situationen !!
Det är inte en bruten arm jag har,.....det handlar om psyke o ork!
Så det är INTE variation i min förmåga,...det är förbättring när jag kan
börja arbeta. Alls!
De säger de har sina regler de ska följa.
Jag är så less på den meningen.
Den är feg, o bortförklarande, ett försök att blanda om korten,
o helt missvisande!!
Deras regler sägs vara för att de finns människor som ljuger o lurar
till sig sjukpenning.
Ok,....det kan jag köpa.
MEN jag köper inte när de använder sina regler som ett självändamål!
JAG är inte den som ljuger o lurar!
Lite borde de kunna se o höra av omdömen från läkare, chefer o anhöriga.
LITE människokännedom borde de väl själva också ändå ha dessa
människor som sitter med sina regler.
O se vilka som behövs tryckas på lite mera för att se vad som
döljer sig bakom orden.
Men jag är inte en av dem som behövs tryckas på.
Följ era regler men trampa inte in dem i mitt ansikte!
Ni kommer med era regler, jag kommer med mig själv.
Era regler ska vara till för att hjälpa, inte stjälpa. VÄL??!!
De kan säga att det behövs ord från läkaren som beskriver varför
min arbetsförmåga varierar (om jag ska använda mig av deras ord) o
varför det behövs särskilda sätt för mig att återgå till arbete, o så höra på
vad läkaren säger/skriver,...o lyssna till vad jag säger o så skriva ner
det i sina papper,...göra det enkelt. Det är att följa regler, det är ok.
Men det är ju inte så,.....det blir ju inte så,.....
De misstänkliggör läkarens motiv o förmåga, o gör hans
arbete svårare, de litar inte på den profession som ska kunna göra dessa
bedömningar eftersom de har gått skola i herrans många år o
utbildat sig för att kunna göra just det !!
De gör mitt liv till ett elände med att ställa frågor som
är helt irrelevant ! för om de hade lite människokännedom o
ögon o öron,....o i samband med det vågar gå efter vad de faktiskt
ser, hör o får veta,....dra lite egna slutsatser i hur långt de behöver
gå med sin utfrågning,.....då skulle inte försämring ske, eller jag
se dem som en fiende.
JAG har sanningen om mitt mående.
O en annan sak,....MIN sanning blir ifrågasatt in i den minsta detalj,....
men JAG ska acceptera DERAS sanning utan ifrågasättande,...eller vänta,...
neeeej, mitt misstag,...jag kan ifrågasätta med en omprövning (sarkastisk)
Deras sanning är för det mesta en sanning de gjort sig från att lyssna till
sina regler (o åter, för att förtydliga: jag menar inte att de inte ska följa
reglerna,...utan det är hur de använder sig av dem) o lyssna på deras egen
läkare som inte ens har träffat mig ! ,....o som gör en bedömning av min
läkares diagnos o slutsats,....
...blir inte det en andrahandsuppgift,....är det riktigt rätt egentligen, att de
ska få göra sina beslut efter sånt.....
...det litar de mer på....
Så,...deras sanning ska jag köpa, när den för det mesta helt strider mot
vad som faktiskt är sanning.
Alltså,......*skakar på huvudet*
O så det ekonomiska!
Om vi enbart ska prata om hur de ska spara pengar,....o inte på det lidande
som de utsätter redan sjuka människor för,.....så är de helt ute o cyklar.
Med sina regler som de titt som tätt trycker upp som en försvarsmur
framför sig, som ett rättfärdiggörande av deras handlande förlänger
de återfrisknandet,o i sämsta fall hindrar det helt!
Jag har fått börja om två gånger pga FK!
Jag skulle ha varit i arbete nu.
Hur mycket extra kostar jag inte dem nu.
Om jag tillåtits att få följa min egen takt,....o om inte deras sanning fått
stå över min,......hade jag inte varit heltidssjukskriven igen.
Det finns fler faktorer att jag mår som jag mår,......men det är chansen att
få bli bättre de berövar mig på med deras sätt att behandla sina "ärenden".
OCH jag blir också alltid orolig över om jag sagt något på fel sätt, med
fel ord, vid fel tillfälle, som gör att deras bedömning om mig blir vinklad
o tolkad till att jag är mycket friskare än jag är......
...som sagt,...det är ju deras sanning som råder.
Igår
Illamående, illamående o mer illa mående.
Om det ändå var magsjuka.
Ögonen värker.
Så trött.
Oron tvingar dem öppna.
Hör hjärtat i öronen.
Känner pulsen slå.
Känner den i hela huvudet, i axlarna
bröstet, armarna.
En känsla av panik börjar gro...
jag närmar mig bilan som faller.
Jag vänder mig till Gud.
Vaknar idag.
FK:s logik
När jag behöver vara sjukskriven,.....inte arbeta....
bedöms min arbetsförmåga efter min fritid.
-Kan du diska?
När jag ska komma tillbaka till arbete,.....
betyder vad jag kan på min fritid ingenting.
-Vi bedömer din arbetsförmåga, inte vad du kan göra på din fritid.
När jag ska bevisa för dem att jag inte kan jobba,...är det min fritid jag ska beskriva.
När jag ska bevisa att jag behöver komma tillbaka till arbetet i en viss takt,....
o då fortsätter med att berätta om min fritid,.....tas den inte alls i beaktande.
Tycker ni det finns någon logik i detta ?!!
bedöms min arbetsförmåga efter min fritid.
-Kan du diska?
När jag ska komma tillbaka till arbete,.....
betyder vad jag kan på min fritid ingenting.
-Vi bedömer din arbetsförmåga, inte vad du kan göra på din fritid.
När jag ska bevisa för dem att jag inte kan jobba,...är det min fritid jag ska beskriva.
När jag ska bevisa att jag behöver komma tillbaka till arbetet i en viss takt,....
o då fortsätter med att berätta om min fritid,.....tas den inte alls i beaktande.
Tycker ni det finns någon logik i detta ?!!
tisdag 9 januari 2018
Ögonblick
Ena ögonblicket är jag ledsen.
En upplevelse bearbetas.
Andra är jag normal.
Lagar mat.
Ett ögonblick väller bubblor upp.
Smakade på livsglädje.
För att en stund senare bytas ut till,.....- gick det an.
Ett ögonblick med stark oro.
Senare arg, vill sparka o slå.
I något som är mitt smyger en inkräktare in.
Följs av resignationsögonblicket,
som överlappas av igenkännande.....
Så kommer illamående,...av denna karusell.
O ett ögonblick av trots.
En upplevelse bearbetas.
Andra är jag normal.
Lagar mat.
Ett ögonblick väller bubblor upp.
Smakade på livsglädje.
För att en stund senare bytas ut till,.....- gick det an.
Ett ögonblick med stark oro.
Senare arg, vill sparka o slå.
I något som är mitt smyger en inkräktare in.
Följs av resignationsögonblicket,
som överlappas av igenkännande.....
Så kommer illamående,...av denna karusell.
O ett ögonblick av trots.
Normalitet
Jag vaknar av väckarklockan.
Lägger ostskivor på hårdmackan.
Väljer kläder efter duschen.
Lägger ostskivor på hårdmackan.
Väljer kläder efter duschen.
lördag 6 januari 2018
Författande
Det är skönt att berätta om vardagen
......på ett författande sätt.....
Göra en text för just då o nu.
För det som behöver komma ur mig....
Använda de många ord som finns.
Den variation av möjligheter till ord o text.
Det händer i stunden, med behovet....o det blir
vad det blir.
Målande ord, sakliga ord,....
....en rapport eller metafor....
O på så många andra sätt.
......på ett författande sätt.....
Göra en text för just då o nu.
För det som behöver komma ur mig....
Använda de många ord som finns.
Den variation av möjligheter till ord o text.
Det händer i stunden, med behovet....o det blir
vad det blir.
Målande ord, sakliga ord,....
....en rapport eller metafor....
O på så många andra sätt.
Vintersolstånd
Den där oron finns. Jag måste ha blivit av med den för en tid.....?
Ångest....?
Den är....odefinierbar......otydlig i sitt varför o därför....
Fysiskt tar den plats i bröstet.
så jobbigt,....när jag känner kraftlösheten krypa in
....som ett giftmoln.....
viljan utmanas....
Det är som att någon leker med mig....
"Ge henne lite glädje,...låt henne tro."
Sedan famlar jag efter något jag inte kan få.....
Lättnaden jag glatt mig åt rycks från mig.
Bakslag.
..............................
Men jag fortsätter famla.....
............
Är det en skillnad.......
......från de andra gångerna.
Jag vet nu att jag läker.
Är det ett försvar....
mot bakslagets hotfulla illusion av framgångslöshet.....
.....för jag hoppas det är så,.....är så rädd för permanent tillstånd
av Kan inte o Får inte......
Skinnet o sinnet darrar....
Lite förvånad, o glad?......ser jag att den här gången
är bakslagets enda väg neråt
inte det enda alternativet....
Ångest....?
Den är....odefinierbar......otydlig i sitt varför o därför....
Fysiskt tar den plats i bröstet.
så jobbigt,....när jag känner kraftlösheten krypa in
....som ett giftmoln.....
viljan utmanas....
Det är som att någon leker med mig....
"Ge henne lite glädje,...låt henne tro."
Sedan famlar jag efter något jag inte kan få.....
Lättnaden jag glatt mig åt rycks från mig.
Bakslag.
..............................
Men jag fortsätter famla.....
............
Är det en skillnad.......
......från de andra gångerna.
Jag vet nu att jag läker.
Är det ett försvar....
mot bakslagets hotfulla illusion av framgångslöshet.....
.....för jag hoppas det är så,.....är så rädd för permanent tillstånd
av Kan inte o Får inte......
Skinnet o sinnet darrar....
Lite förvånad, o glad?......ser jag att den här gången
är bakslagets enda väg neråt
inte det enda alternativet....
onsdag 3 januari 2018
Allegori
Ingentinget lever i kolsvart tomhet.
Tystnaden får öronen att sluta fungera.
Här finns ingenting.
Utan något,
glimtar Lite.
Så blänker Mer till.
En låga brinner o Något finns.
Ingentinget rör sig....
....det känns något i tomheten.
Det hörs att tystnaden talar.
Ljuset syns o Något tar form.
Tystnaden får öronen att sluta fungera.
Här finns ingenting.
Utan något,
glimtar Lite.
Så blänker Mer till.
En låga brinner o Något finns.
Ingentinget rör sig....
....det känns något i tomheten.
Det hörs att tystnaden talar.
Ljuset syns o Något tar form.
Ser det jag ser
Jag ska hämta en sak.
Hittar den inte.
Letar.
Först på de logiska ställena.
Sedan igen på de ställena.
Så kikar jag in i kylskåpet, under täcket, i blomkrukorna,....
...man vet ju inte,....nuförtiden kan allt hända.....
Jag stannar upp, försöker tänka,.....går tillbaka till platsen där det normalt ska vara.
O där ligger saken.
Där finns den.
På plats hela tiden.
Min hjärna har inte fattat vad ögonen sett,...o leder mig runt på
en jakt som inte behöver göras.....
Ser jag det jag ser........
Hittar den inte.
Letar.
Först på de logiska ställena.
Sedan igen på de ställena.
Så kikar jag in i kylskåpet, under täcket, i blomkrukorna,....
...man vet ju inte,....nuförtiden kan allt hända.....
Jag stannar upp, försöker tänka,.....går tillbaka till platsen där det normalt ska vara.
O där ligger saken.
Där finns den.
På plats hela tiden.
Min hjärna har inte fattat vad ögonen sett,...o leder mig runt på
en jakt som inte behöver göras.....
Ser jag det jag ser........
Påverkan
Jag vaknar.
Jag vaknar med andan i halsen.
O tänker skakigt "Nä, gjorde jag verkligen det ??"
Hur kunde jag glömma tvätten igår.
Jag lade i den första tvätten, startade maskinen o gick därifrån,...
o vaknar nu på morgonen......
Känner hur kroppen snör ihop sig när jag inser
hur krångligt allt blivit.
O att det innebär skynda.
Men så faller bitarna på plats, tvättiden är imorgon!
Jag vaknar med andan i halsen.
O tänker skakigt "Nä, gjorde jag verkligen det ??"
Hur kunde jag glömma tvätten igår.
Jag lade i den första tvätten, startade maskinen o gick därifrån,...
o vaknar nu på morgonen......
Känner hur kroppen snör ihop sig när jag inser
hur krångligt allt blivit.
O att det innebär skynda.
Men så faller bitarna på plats, tvättiden är imorgon!
tisdag 2 januari 2018
Framför ögonen
Jag diskar.
Ska hämta tallriken på rumsbordet.
Ser på vägen en hårsnodd som borde vara i badrummet.
Tar den o lägger den på sin plats på hyllan.
Går tillbaka till köket o disken.
Kommer på efter att ha borstat halvt rent en kastrull att jag inte
hämtade tallriken i rummet.
Går dit för att hämta den.
Ser att det ligger kläder i soffan, tar dem till garderoben.
Går tillbaka o diskar klart.
Diskbänken är skinande ren o jag sätter på vattenkokaren för en kopp te.
Medan det kokar går jag till datorn för att leta rätt på en film att se.
Då ser jag tallriken på bordet som också skulle diskas.
Suckar o tar den ut till köket, o ser på vägen en massa papper som ligger på
byrån o som borde ligga i byrån. Det också.
Tänker jag tar det efter att jag lagt tallriken i diskhon.
Jag ställer ner tallriken, o så har vattnet kokat klart.
Jag gör iordning tekoppen o ställer den på bänken medan tepåsen drar.
Jag går till rummet för att leta film.
Ser papperna o kommer ihåg att jag skulle lägga de på plats o gör så.
Lådan krånglar o jag blir irriterad o ropar till.
I lådan ligger också födelsedagsboken. Nytt år tänker jag o jag borde fylla i
januaris födelsedagar. O börjar bli riktigt trött i huvudet.
Blir kissnödig, o går till toan. Tänker när jag sitter att jag ska kolla i
kalendern när jag ska ha mens.
Tvättar händerna, borstar håret o går ut för att leta film.
Medan jag letar som brukar ta lite tid, blir jag sugen på en mandarin.
Går till köket o när jag öppnar kylskåpsdörren
ser jag tekoppen på bänken med nu överdraget kallt te.
Tar med skalad mandarin o tekopp till rummet o ser på vägen den lilla
kalenderboken sticka upp ur skålen på hallbyrån.
Minns att det var något jag skulle kolla o bläddrar i den...
Ser alla dagar o minns att jag borde fylla i alla födelsedagar.
Orkar inte. Bryr mig inte.
Det var mensen jag skulle kolla!
Klart! Jag tar tekopp o nu lite torr mandarin till bordet. Sätter mig i soffan
o börjar se den film jag valt ut.
Telefonen ringer o jag pausar filmen.
Pratar en stund o ser på blomman i fönstret, pillar lite på bladen o ett par
ramlar av.
Den behöver vattnas, o jag får stark stresskänsla.
När jag öppnar skåpdörren för att slänga bladen ser jag en full kompostpåse.
Trött!
Samtalet avslutas, o jag fortsätter se filmen.
Jag lägger mig i soffan med filten på benen.
Det kryper i kroppen, jag känner att jag glömt något, pausar filmen o
går ut till köket för att minnas.
Ser kompostpåsen, jag orkar inte. Kropp o hjärna helt slut.
Pustar, längtar efter soffan o filmen. Hämtar sängkudden o myser ner mig.
Ska hämta tallriken på rumsbordet.
Ser på vägen en hårsnodd som borde vara i badrummet.
Tar den o lägger den på sin plats på hyllan.
Går tillbaka till köket o disken.
Kommer på efter att ha borstat halvt rent en kastrull att jag inte
hämtade tallriken i rummet.
Går dit för att hämta den.
Ser att det ligger kläder i soffan, tar dem till garderoben.
Går tillbaka o diskar klart.
Diskbänken är skinande ren o jag sätter på vattenkokaren för en kopp te.
Medan det kokar går jag till datorn för att leta rätt på en film att se.
Då ser jag tallriken på bordet som också skulle diskas.
Suckar o tar den ut till köket, o ser på vägen en massa papper som ligger på
byrån o som borde ligga i byrån. Det också.
Tänker jag tar det efter att jag lagt tallriken i diskhon.
Jag ställer ner tallriken, o så har vattnet kokat klart.
Jag gör iordning tekoppen o ställer den på bänken medan tepåsen drar.
Jag går till rummet för att leta film.
Ser papperna o kommer ihåg att jag skulle lägga de på plats o gör så.
Lådan krånglar o jag blir irriterad o ropar till.
I lådan ligger också födelsedagsboken. Nytt år tänker jag o jag borde fylla i
januaris födelsedagar. O börjar bli riktigt trött i huvudet.
Blir kissnödig, o går till toan. Tänker när jag sitter att jag ska kolla i
kalendern när jag ska ha mens.
Tvättar händerna, borstar håret o går ut för att leta film.
Medan jag letar som brukar ta lite tid, blir jag sugen på en mandarin.
Går till köket o när jag öppnar kylskåpsdörren
ser jag tekoppen på bänken med nu överdraget kallt te.
Tar med skalad mandarin o tekopp till rummet o ser på vägen den lilla
kalenderboken sticka upp ur skålen på hallbyrån.
Minns att det var något jag skulle kolla o bläddrar i den...
Ser alla dagar o minns att jag borde fylla i alla födelsedagar.
Orkar inte. Bryr mig inte.
Det var mensen jag skulle kolla!
Klart! Jag tar tekopp o nu lite torr mandarin till bordet. Sätter mig i soffan
o börjar se den film jag valt ut.
Telefonen ringer o jag pausar filmen.
Pratar en stund o ser på blomman i fönstret, pillar lite på bladen o ett par
ramlar av.
Den behöver vattnas, o jag får stark stresskänsla.
När jag öppnar skåpdörren för att slänga bladen ser jag en full kompostpåse.
Trött!
Samtalet avslutas, o jag fortsätter se filmen.
Jag lägger mig i soffan med filten på benen.
Det kryper i kroppen, jag känner att jag glömt något, pausar filmen o
går ut till köket för att minnas.
Ser kompostpåsen, jag orkar inte. Kropp o hjärna helt slut.
Pustar, längtar efter soffan o filmen. Hämtar sängkudden o myser ner mig.
Day after tomorrow
Såg den filmen idag.
Den beskriver så bra det jag vill säga.
Så, inte timme för timme längre.
Utan halvdag efter halvdag :)
En depression brukar ha ordination inte sitta hemma o grubbla.....
Den här gången har vilan, hemmavarandet o nästanavsaknaden
av människor gjort att jag skönjer mig själv....
.....o därmed dämpat depressionen.
Avsaknaden av tilldelad samtalspartner vet jag inte hur jag ska värdera.....
Förut var jag i akutrummet med förtur.
Nu är jag i akutrummet o kan vänta på min tur.
Förut hade jag en bila över mitt huvud.
O jag undrade När den skulle falla ner....
Sedan fanns den där o jag undrade Om den skulle falla....
Nu kan jag tänka att den inte kommer att falla.
Lättnad.
Glädje.
Jag var livrädd att jag för alltid skulle vara denna
obrukbara, tomma, överfulla, darrande varelse....
Jag är två människor,....den viljelösa, den meningssökande
hopplösa....som nu kan le.
Den trötta, blåmärkskänsliga, oroliga som nu visar
sin långsamhet på vägen...
Stress, press är som att trycka på blåmärken över hela kroppen.....
aj, aj, aj....låt mig vara...
Låt det läka.
Min dag brukar nu tänkas;
Gå upp.
Duscha.
Laga mat.
:)
Om jag försöker snabba på, komma ikapp dagen
eftersom sömnen leker med mig,..
....Skynda mig....
försvinner mitt leende o blåmärkena blir öppna sår.
Det går bara inte,....musklerna durrar,....
De försvagas, jag kan inte göra.
Gråten kommer automatiskt värkande i halsen...
O allt elände lurar under skinnet o i sinnet....
Men jag kan känna energi,...i min kropp....den finns där....
som en tändstiftsgnista.
Det är som att andas efter att länge varit under vatten...
Från tomt till något som finns....
Day after tomorrow :)
Den beskriver så bra det jag vill säga.
Så, inte timme för timme längre.
Utan halvdag efter halvdag :)
En depression brukar ha ordination inte sitta hemma o grubbla.....
Den här gången har vilan, hemmavarandet o nästanavsaknaden
av människor gjort att jag skönjer mig själv....
.....o därmed dämpat depressionen.
Avsaknaden av tilldelad samtalspartner vet jag inte hur jag ska värdera.....
Förut var jag i akutrummet med förtur.
Nu är jag i akutrummet o kan vänta på min tur.
Förut hade jag en bila över mitt huvud.
O jag undrade När den skulle falla ner....
Sedan fanns den där o jag undrade Om den skulle falla....
Nu kan jag tänka att den inte kommer att falla.
Lättnad.
Glädje.
Jag var livrädd att jag för alltid skulle vara denna
obrukbara, tomma, överfulla, darrande varelse....
Jag är två människor,....den viljelösa, den meningssökande
hopplösa....som nu kan le.
Den trötta, blåmärkskänsliga, oroliga som nu visar
sin långsamhet på vägen...
Stress, press är som att trycka på blåmärken över hela kroppen.....
aj, aj, aj....låt mig vara...
Låt det läka.
Min dag brukar nu tänkas;
Gå upp.
Duscha.
Laga mat.
:)
Om jag försöker snabba på, komma ikapp dagen
eftersom sömnen leker med mig,..
....Skynda mig....
försvinner mitt leende o blåmärkena blir öppna sår.
Det går bara inte,....musklerna durrar,....
De försvagas, jag kan inte göra.
Gråten kommer automatiskt värkande i halsen...
O allt elände lurar under skinnet o i sinnet....
Men jag kan känna energi,...i min kropp....den finns där....
som en tändstiftsgnista.
Det är som att andas efter att länge varit under vatten...
Från tomt till något som finns....
Day after tomorrow :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)