Vissa dagar
är allt avstängt
kanske man kan säga....
Livet stannar innanför skinnet
innanför skallbenet
det orkar inte längre
det finns inte energi för mer
så det strävar inte heller längre
så det handlar kanske inte om att orka
det bara stannar där
innanför
inget registreras
reagerar
agerar
som om världen
o dess liv inte
finns
alltså för energimässigt deltagande
om det krävs
så är det med stor ansträngning
den aktiviteten av vad sort
sker utanför skinnet o skallbenet
där innanför sker inte mycket heller
tankar formas knappt
rörelse sker vid absolut behov
Sådana dagar vill man bara får vara där
som en robot som behöver ladda batteriet
Låter kroppen o hjärnan vara, vara ifred
