Gott o ont

Gott o ont.

Skrivet på samma rad.

Delar dagen.
Delar natten.

Delar kroppen.
Delar själen.


Det är en fin skiljelinje mellan de två.


Gå genom den trånga porten.
Gå den smala vägen.

Balansakten är känslig.


Glädje o ilska.
Skrivet på samma rad.
Delar mig o min dag.
Men de skiljer sig markant åt.

Min glädje.
Den är ett eget väsen.
Den fyller, den letar sig ut i hela mig.
Blir en del av mig.
Lever.

Min ilska däremot, är ett flyktigt stadium.
Även den ett eget väsen, men den kan inte bli en del av mig.
Den är som en sten, eller en virvelvind i min mage o i mitt bröst.
Gör mig trött o eländig.
Men den kan inte upprätthålla sig själv hur länge som helst. Den dör.


Kanske det är lika med gott o ont.
Att den där fina skiljelinjen egentligen är en djup spricka....
På ena sidan något som blir en del av en, på den andra något som aldrig kan leva i en.

Vi bara upplever det som att vända på en hand ibland.....
Vår verklighet är inte den hela sanningen.

Det ena är liv,....det andra är död.
Det ena kan finnas för evigt, det andra dör ut.


Men en del lever av ilskan.
Men de måste elda på den, för att kunna det.

En glädje kommer till dig.