torsdag 19 juli 2018

ARg

Jag är så trött på ilskan.

Jag är så trött på att inte reagera när saker händer.



Den äter mig o tar tid från mig.
Den sketans asjobbiga, pissiga ilskan.


Idag har den översvämmat alla sinnen.

Skulle bara vilja få skrika rätt ut.


Kasta sönder porslin.


Krossa rutor.





Om jag ändå reagerade i nuet
när hon är som en skitstövel mot mig
Ovänlig, hånfull, tillrättavisande....om saker som
egentligen inte har någon större plats bland världsbekymren.

Hon har ingen rätt att vara så,
mot mig,
mot någon alls.
Man är inte så ovänlig. helt enkelt.
Vanlig hyfs tack.





Så när allt började se rött ut
åkte jag till mamma
få perspektiv på det
en ev. lösning



Varför inte bara säga, va dum du är mot mig,
varför är du så dum
har jag varit dum mot dig när jag står här o svarar på din fråga
är glad o vänlig,
tycker du det ska bemötas med ovänlighet.....


Finns sådana människor, jag vet
men det jag inte gör är att inte låta det påverka mig
Det är det jag ska lära mig


Så jag får dras med ilskan
tills jag kan hantera situationen bättre


Men jag är bara så trött på den
jag har så svårt att lära mig


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar