Godkänd

Ibland får jag en oro i bröstet.

Jag vet inte vad jag ska göra.


Tiden har gett mig en viss förståelse för vad saken gäller.

Godkänd eller inte.


Är jag tillräckligt klok.
Är mina slutsatser tillräckligt smarta.

Är jag tillräckligt möjlig.

Är jag tillräckligt lyhörd o intuitiv.
Är jag tillräckligt med.
Tillräckligt älskande.

Gjorde jag tillräckligt för alla som var där.

Är jag tillräckligt unik.
Är jag tillräckligt mångfasetterad.
Tillräckligt okomplicerad.

Är jag tillräckligt duktig.
Tillräckligt bra.
Gjorde jag bra?

Jag är aldrig tillräckligt osjälvcentrerad


Oron ber mig kontrollera.
Skulden gömmer sig o viskar att jag inte räcker till.
JAG är inte nog.


Det enda jag kommer på att göra,.....
...är att försiktigt viska tillbaka......

........det ska vara nog med    Mig.

Läste detta

"Om vi inte var olika, hur skulle vi då känna igen varandra"

Ett citat från ett barn.

Motstridiga känslor

Uppgiven

Jag får inte vara sjuk, så jag blir inte frisk.

Gott o ont

Gott o ont.

Skrivet på samma rad.

Delar dagen.
Delar natten.

Delar kroppen.
Delar själen.


Det är en fin skiljelinje mellan de två.


Gå genom den trånga porten.
Gå den smala vägen.

Balansakten är känslig.


Glädje o ilska.
Skrivet på samma rad.
Delar mig o min dag.
Men de skiljer sig markant åt.

Min glädje.
Den är ett eget väsen.
Den fyller, den letar sig ut i hela mig.
Blir en del av mig.
Lever.

Min ilska däremot, är ett flyktigt stadium.
Även den ett eget väsen, men den kan inte bli en del av mig.
Den är som en sten, eller en virvelvind i min mage o i mitt bröst.
Gör mig trött o eländig.
Men den kan inte upprätthålla sig själv hur länge som helst. Den dör.


Kanske det är lika med gott o ont.
Att den där fina skiljelinjen egentligen är en djup spricka....
På ena sidan något som blir en del av en, på den andra något som aldrig kan leva i en.

Vi bara upplever det som att vända på en hand ibland.....
Vår verklighet är inte den hela sanningen.

Det ena är liv,....det andra är död.
Det ena kan finnas för evigt, det andra dör ut.


Men en del lever av ilskan.
Men de måste elda på den, för att kunna det.

En glädje kommer till dig.

Recept

Behöver ett recept till att leva.


Svårt för att ta dagen som den kommer.


När jag mår dåligt, inget val.
När jag är friskare börjar jag leta livet, o hur jag ska leva det.


Kanske det är problemet,......



Det finns så mycket som jag vill ska finnas i mitt liv,...
Så mycket som jag vill göra med det liv jag har.
O jag får inte till någonting.
Det håller inte.


Hittar inte receptet.

Jag älskar livet, egentligen.
Det finns så mycket.
Man kan göra så mycket.


Men jag kan inte.


Jag känner glädjen bubbla därinne.
Jag känner ivern att göra saker.
Jag känner viljan till så mycket.
Men jag kommer inte längre än så....

O nu, hopplösheten trycker ner det.
Meningslösheten viftar bort glädjen o säger att den är bortkastad.

...............

........hur kan en människa rymma så mycket.............

......hur kan en värld ens fungera.............




Vad vore allt om inte Gud.........