Grannen

Var o grattade min granne.
Hon fyller 82 år idag :)

Kom hem,....
....o har fortfarande inte eftertänkt
så jag måste förbättra mig.....
Ingenting har ploppat upp.

Ingenting.   !

Bara kul.

B a r a   kul.


Så himla stressfritt.

Så himla skönt.



Så himla riktigt liv.

Gamla dagböcker

Igår är idag är imorgon.


Blir Någonsin nu ?
Blir igår historia ?
Kan imorgon få vara en Ny dag......



Kan jag skaka av mig
overksamma insikter,
den oföränderliga förändringen.....


Kan ett uns hittas som blir nästa steg.


Alla steg jag tror jag går, har gått.....
när jag tittar ner är marken densamma....



Vad ska jag förlika mig med??
Vad kan jag med rätta förvänta mig??


Skammen tär.


Vilsenheten äter mig.

#pressat läge

Skitbra!!!

Förskolelärare protesterar med "Pressat läge"

:))

Dokumentär

"Hem till varje pris"

Det heter en dokumentär jag såg på svt.

Helt fruktansvärt.

Ständigt denna kamp för en människa

att få leva värdigt.

Jag tänkte att när en ambulansförare kör hem

denna äldre människa som inte kan ens trycka på

larmknappen själv,.....varför gör han det.....?

Hur tänker han....?

Varför vägrar inte de människor som är i den

omedelbara närheten, som sjuksköterskor,

ambulansförare, läkare, att skicka hem??

Sköterskan gråter i intervjun när hon säger hur

hemskt det är att detta beslut har gjorts.

MEN de är ju dem som utför ordern!!!!

Det är inte beslutsfattarna som gör den där skjutsningen,

det är inte beslutsfattarna som tar hem specialsängen

till lägenheten.

Det är inte beslutsfattarna som stänger dörren

till daglig verksamhetscentret.

Om vi inte gör det som beordras oss,...när det är så 

käpprätt åt skogen,....då händer det ju ingenting.

Vi är ju deras händer o fötter.

Om många slutar göra blir det också en omöjlighet

att ge repressalier,....för det är en så stor

protest som alla ser o alla tycker är på tiden.....

Hur tänker den människa som skjutsar hem

gamlingen som inte fattar, inte kan gå, inte kan larma.....

Hur kan de göra det.

Lämna henne på sängen, säga "Nu är du hemma" o så

lämna henne till sitt öde........

??

Jag fattar inte.

"Jag gör bara mitt jobb"

Gu´ vad avskyr den meningen.

O samtidigt,....

samtidigt,.....

vet jag att det inte är så enkelt.....

eftersom det även där handlar om individen....
Det finns så mycket bakom varje människas handlingar
o ickahandlingar....jag vet.

Många kämpar den här kampen, men oftast är det

enskilda personer som står ganska ensamma

Man orkar inte hur länge som helst.

O så försöker man leva sitt liv. Bli egoistisk

för det är det enda man orkar,...se om sitt eget hus.

Tänk om det var många som stod bakom

protesterna.....

Ett vrål hörs mycket mer än ett skrik.

Men den handlingen att lämna en så utsatt människa

ensam hemma,....det fattar jag inte.....

Gränser

Jag

Andra

Oro

Lugn

Stanna

Gå

Prata

Tiga

Göra

Vila

Vilja

Kunna

Öppna

Stänga

Fort

Sakta

Engagerad

Ointresserad

Den här gången

Den normala känslan som infinner sig
när man får mer energi,.....
....den är ljuvlig.

O så försåtlig.
Det är lätt jag förivrar mig,......
men jag inser alltid att den är tidsbestämd,
platsbestämd, o aktivitetsbestämd.....
....när energin är förbrukad...
uppäten av glädje o planerarlusta.
O känslan av förlust, o hopplöshet
kommer vällande i upptäckten
av det begränsande uttaget jag kan göra.

Så jag försöker etsa in i min kropp
o hjärna att ta det sakta.

Jag vill inte lura mig själv med
"Nu har jag verktyg"
"Nu fattar jag"

Kan jag göra det....?

Ur min trötthet
kom depression.

Den lurade ett tag, för att så vräka sig fram.
Jag ser den marinering jag fick som något
som faktiskt är jag.
O när den nu ibland släpper sin tunghet
hör jag den viktiga viskningen.

Jag vill inte tappa bort den kärnan,
i för snabba o klampande steg.

Så,....när jag kan göra uttag hoppas jag på
att få glädje o viljan att verka i sakta
o försiktig, så förvissning o trygghet
kan bli i avslappnat jag.

Människoöden

Gång på gång får individen stå ensam.

Gång på gång får individen ta konsekvenserna.

Gång på gång skakas individen bort som mjäll
på axlarna.

Gång på gång i många olika sammanhang har den enstaka
individen ingen relevans i skeendet.



Ändå är det runt individen, i individen, med individen som
Allt Levande Sker.



Utan individen finns ingenting.
Det är ju som individ du finns i ett sammanhang.