Tråkig

Skulle handla en present till vår chef som fått en son.

Mötte en kollega i affären o vi tog sällskap runt för att hitta en bra present.

Hon är väldigt pigg o är "gullig" till sättet.
För att förklara: -åh, vad söt,....fnitter,....o den, titta så gullig,.....

o här o där o hit o dit.....


O så jag mitt i allt detta.....


Jag kände mig så obekväm med den person jag blev med henne.

Jag försökte visa intresse i samma grad o tycka kring det hon tittade på....

...när jag inte alls funkar på samma sätt som henne....o tycker inte att allt är sött
o har inte det sättet att åh, o ah, o fnittra....


Hennes sätt
inte mitt

o där balanserade jag mellan henne o mig....


varför är det så svårt att tillåta mig att vara mig !

Jag märker mer o mer hur jag vill vara när jag är med människor o märker
att det jag blir är inget jag gillar.

Ahaaaaa.........


.......i relation med andra ser jag min roll....nu....
...o antingen tycker jag om, eller inte det jag är/blir.....
....o därifrån kan jag finslipa o hitta Mig...

det är som en grovrasp nu.....

o snart har jag fått Mig:et i ordning.


Å att vara tråkig är något som är jag :)
O jag gillar den personen.
Den blir lugn o i balans.