Dagar går
nymånen lyser
färgsprakande nyårshimmel
björkens musöron
grillos i luften
mörka mornar
Dagar går
jag äter o diskar
bokar tvättid
vaknar till ibland
min kropp har märken
som trädet har sina årsringar
den skrovliga barken
Lägger handen på den skrovliga barken
Jag skrattar inte med en vän
jag räddar inga djur
jag odlar inte jorden
jag går inte i fjäll
den främmande staden är inget jag möter
Jag hjälper ingen nödställd
är inte medlem i någon frivilligorganistation
jag går ingen språkkurs
eller tränar skuggboxning
Främlingen förblir en främling
Kampen förblir en kamp
Dagar går o stelnar till inget
Livet är vackert
Världen är vacker
Jag ser in i ett akvarium
ett gigantiskt akvarium
en vacker värld
en levande värld
vibrerar av liv
sätter händerna mot glasytan o ser in
jag är som en museibesökare
har en oinlöst biljett till karusellen
jag sitter i diket bredvid vägen
Så nära
men så oförmögen till
Ingen har satt mig här
jag har inte satt mig här
jag tror det är så
det får lov att vara så
just nu får det lov att vara så
Det bara är så
Det bara är så
Förvaltarskap är inte min grej
Jag bara önskar det
Jag märker hur mina förebilder
är människor som går sin egen väg
de är utstickande
de är färggranna
de är vänliga
de är hoppfulla
tror på hoppet
de är egna
de använder sitt liv
de är inte fria från frågor,
eller fullständigt trygga
de är inga självsäkra människor
de kan vara jobbiga o ta plats
men deras kärna är vänlighet, o tro på livet
en vilja o lust till livet o människan
ett inre skratt o leende, sprudlande
de studsar hela tiden upp o vägrar att se livet i moll
O de har förmågan att leva deras fullt ut
Jag känner hur jag vaknar.....
...o så....
Dagar går
lägger pannan mot glaset
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar